måndag 28 april 2014




Vi har nu arbetat med projektet i ett par veckor och i den föregående veckan arbetade vi fram ett intressant första koncept. Precis som Rickard benämnde i sitt inlägg så har konceptet ett inslag av det utbildningsmaterial som sjukvårdspersonal i Stockholms landsting använder sig av:

 http://host.learnways.com/sll/vardhygien/template.htm.

Vi är angelägna om att förankra konceptet och vår Gamification modell i kognitionsvetenskapliga teorier och vi ser specifikt situerad kognition (situerat lärande) som passande.



                                          En del av det nuvarande utbildningsmaterialet

Rickard har under föregående vecka arbetat mycket kring teoretisk bakgrund till gamification medens jag har fokuserat kring kognitionsvetenskapliga teorier, situerat lärande samt motivations teorier såsom self determination theory.


En del av systemet (skärm med instruktionsvideo ovanför handfat)

Under denna vecka kommer vi att vidareutveckla vårt koncept med specifikt fokus på hur systemet kan inbegripa element som får det att ha en längre levnadslängd i dne bemärkelse att användaren inte tappar intresset för systemet. Detta kommer vi lösa med hjälp av spel psykologiska tekniker. Under denna vecka har vi även som ambition att konstruera någon form av prototypsom hjälper oss att göra en enkel första utvärdering.


//Sofia
Förra veckan så bestämde vi oss för ett koncept som vi ska arbeta vidare med och ha som grund för det slutgiltiga systemet. Idag så finns det redan ett system som till viss del bygger på gamification som har med utbildning för personalen gällande basala hygienrutiner. Vi tänker använda oss av delar av detta system eftersom vi anser att det finns bra aspekter med systemet och vi tror även att det kan öka acceptansen för det system som vi utvecklar. Ett problem med det system som används idag är att det är databaserat och inte har någon anknytning till verksamheten vilket kan innebära ett problem. Kontexten är viktig när det gäller inlärning och det är bland annat någonting som man pratar om inom situerad kognition (situerat lärande). Genom att använda delar av det "utbildningssystem" som redan finns idag och flytta ut det i verksamheten så bör det fungera mer effektivt. Med utgångspunkt i gamification teori så kan vi sedan modifiera/lägga till den funktionalitet som krävs för att systemet ska fungera på ett bra sätt.
Vi fortsätter även med att skriva på rapporten och få till den teoretiska bakgrunden.
Det som gäller för den här veckan är att vidareutveckla vårt koncept och fortsätta med teorin. Vi ska även försöka konstruera någon form av prototyp där vi kan testa aspekter av konceptet vi arbetar med.

//Rickard

tisdag 15 april 2014

Teorigenomgång och rapportskrivning.


Den här veckan kommer fokus att ligga på att läsa material som har med gamification att göra men även att koppla begreppet gamification till kognitionsvetenskapliga teorier.
Det kommer även bli en hel del rapportskrivande för att få ner informationen på papper och få igång tankeprocesserna om ämnet så att vi senare kan lägga mer fokus på att utveckla ett koncept. Jag kommer främst att fokusera på ämnesområdet gamification, vad det är för någonting, vilka styrkor det finns med gamification och även vilka risker det finns med gamification. Jag räknar med att en stor del av den teoretiska bakgrunden om gamification kommer att vara färdig i slutet på veckan.

//Rickard

måndag 7 april 2014

2/4 - 4/4 Observationer och Intervjuer

Bilder ifrån vårat besök på thorax kliniken.
Efter den presentation som vi höll på thoraxkliniken så var det dags att utföra observationer och intervjuer med personalen. Eftersom projektarbetet bygger på information som samlats in med hjälp av observationer så finns det redan en hel del sådan dokumentation. Vi ansåg dock att det var viktigt att vi själva gjorde några observationer eftersom det skulle kunna ge oss en känsla för kontexten. Den information som var viktigast för oss var dock den information som vi kunde samla in med hjälp av intervjuer.

Det som vi kunde observera bekräftade i stort den information som vi redan hade tillgång till. Det finns helt klart ett problem med att personalen inte följer eller inte utför de basala hygienrutinerna på rätt sätt. Den information som vi hade fått innan projektet startade var att fokus skulle ligga på läkargruppen eftersom de helt enkelt var sämst på att följa de basala hygienrutinerna. Detta var någonting som vi hade svårt att förstå men som bekräftades av våra observationer.

Vad vi vet så har det inte gjorts några intervjuer med personalen tidigare om denna problematik. Detta var därför någonting som var viktigt för oss. Vi började med att intervjua den sjuksköterska som vi har fått som kontaktperson på vårdavdelningen. Hon kunde sedan hänvisa oss vidare till andra personer som var av intresse för undersökningen. Man kan säga att vi i viss mån använde oss av snowballing för att hitta informationsrika objekt att intervjua. Det som framkom vid intervjuer som vi gjorde med läkarna var att en av anledningarna till att de basala hygienrutinerna inte följs så bra av läkarna var att läkargruppen av naturen är väldigt ifrågasättande. De ifrågasätter om rutinerna verkligen ger den effekt som man säger. Många av läkarna har erfarenhet från andra länder och andra sjukhus och där ser rutinerna inte likadana ut vilket innebär ett problem för de basala hygienrutinernas trovärdighet. Detta är ett onekligen ett problem men samtidigt så är det så att de rutiner som finns idag är till för att följas och det är därför inte acceptabelt att inte göra detta.  

Det framkom även att om vi ska utveckla ett system med anknytning till gamification så kommer det inte att fungera om det innebär att läkarna måste sitta mer tid vid datorn än vad de redan gör idag. 
Den lösning som vi kan se är att systemet implementeras som en del av arbetsmiljön. Det finns flera fördelar med detta, det tar exempelvis inte tid ifrån arbetet på samma sätt som ett datorbaserat system skulle kunna göra. Att implementera systemet i arbetsmiljön medför också att systemet befinner sig i den kontext där vi vill se de största effekterna. 
Någonting annat som vi insåg var att det är viktigt att systemet bygger på vetenskapliga teorier om det ska anses ha tillräckligt stor trovärdighet för att användas. Nästa steg i projektarbetet kommer därför bli att börja skriva på den teoretiska bakgrunden. 

//Rickard och Sofia-Li 



tisdag 1 april 2014






Den här bloggen har startats som en externt verktyg i ett projektarbetet i kognitionsvetenskap vid Institutionen för kommunikation och information, Högskolan i Skövde. http://www.his.se/



Projektet som vi kommer utföra är ett av de examen-projektarbeten som skapats av Centrum för teknik i medicin och hälsa. CTMH är ett samarbetsorgan mellan Karolinska Institutet (KI), Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) och Stockholms Läns Landsting (SLL) i syfte att bidra till att utveckla Stockholmregionen som ett medicintekniskt centrum i världsklass. http://www.ctmh.se/

Projektplan

Bakgrund syfte och mål   

Vårdrelaterade infektioner (VRI) är en av de vanligaste komplikationerna som drabbar patienter. Igenomsnitt får ca 10% av de patienter som ligger inlagda för sjukhusvård en eller flera VRI. I projektet Innovation mot Infektion (IMI) arbetar vi med att utveckla innovativa lösningar som ska bidra till att minska antalet VRI och i förlängningen, även antibiotikaanvändningen samt problem med resistenta bakterier i sjukvården. Projektet är uppdelat i olika delprojekt, inom vilka lösningar ska tas fram för områden som identifierats som särskilt viktiga. ”Smittspridning” handlar om att förebygga och förhindra smittspridning i vårdlokaler. Inledningsvis gjordes observationsstudier på vårdavdelningar på Karolinska Universitetssjukhuset för att fånga upp problematik ur ett hygienperspektiv. (www.vri-imi.se)

Det finns regler och rutiner kring hygien som de som arbetar inom hälso- och sjukvård måste följa. Man får t.ex. inte ha ringar och klockor på sig. Man ska tvätta och sprita händerna före och efter kontakt med patienter. Man ska bära handskar och förkläde vid vissa vårdmoment o.s.v. Dessa regler och rutiner är någonting som ingår i allt arbete, hela tiden, varje dag. Det händer relativt ofta att personal av olika anledningar inte följer rutiner som man ska. Trots utbildning och information verkar det vara svårt att hålla engagemanget uppe på vårdavdelningen och motivera sig till att göra rätt varje gång. Här behöver personalen hjälp att komma ihåg och motiveras. Kan man genom spelpsykologi och nya idéer öka motivationen och engagemanget för basala kläd- och hygienrutiner?
Syftet med detta projekt är att utvärdera nya sätt med utgångspunkt i spelpsykologi (gamification/spelifiering) som kan öka engagemanget kring hygienrutiner och klädregler och motivera människor att hantera hygienarbetet på rätt sätt.
Målet är att med utgångspunkt i spelpsykologi utreda varför hygienrutiner inte följs och skapa konceptförslag med anknytning till gamification/spelifiering som kan underlätta och engagera personalen i arbetet med fokus på hygien. Eventuellt kan ett koncept testas på värdkliniken.
Avgränsningar

Projektarbetet kommer att bedrivas i samarbete med Thorax-kliniken på Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm. Fokus kommer att ligga på hur läkare hanterar hygienrutiner och hur denna hantering kan förbättras. Bakgrunden till detta är att det vid tidigare observationer observerats brister hos just denna grupp av vårdpersonal. 


Första mötet

Nedan följer ett uttrag ur vårt första möte idag på Karolinska sjukhuset, Thoraxkliniken. Under mötet har vi haft en presentation av gamification inför Omvårdandschefen på Karolinska sjukhsuet våran handledare från CTMH samt chefssjuksköterskan på Thoraxkliniken.


























Länk till hela presentationen




Förstudie
Imorgon startar vi vår förstudie, vi ska under veckan följa läkare och sjuksköterskor på Thoraxkliniken. Tanken är att uttföra intervjuer samt att få en inblick i arbetskontexten och de rutiner de anställda följer i vardagen. 

Kvalitativ data
Att få se processer och flöden som de anställda deltar i hoppas vi ska hjälpa oss att utveckla ett koncept som är relevant för de anställda och som kan lösa problemet med motivation att följa hygienrutiner.



Sofia Li Andersson
Rickard Granholm
Kognitionsvetenskapliga programmet 
Institutionen för kommunikation och information 
Högskolan i Skövde